Joen Larsson ~1599–1674
Kön: Man Levnadsålder: ≈75
Levnadsbana (Karta)
| Född | omkring 1599 Hovlanda, Väse, Karlstad, Värmlands län1 |
| Död (≈75) | 1674-01-30 Hovlanda, Väse, Karlstad, Värmlands län1 |
Familj
Personanteckningar
Joen Larsson
Befallningsman
"Joen Larsson (1599-1674) var kronofogde i länet och enligt samtida källor ”öfver alla fougdar berömdh för ricktighet”. Joen och Anna gifte sig omkring 1628 och fick tillsammans nio barn, 5 döttrar och 4 söner. Sönerna tog sig namnet Ekman 1666, sannolikt efter familjens fiskeläge Ekudden på Arnön i Vänern. "
ref: http://ekmanfamily.se/ver2/ursprung.php
Häradsskrivare 28 Juli, 1633 (Ålder 34) Värmlands län, Sverige
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende.
Rådman 1645 (Ålder 46) Karlstad, Värmlands län, Sverige
Karlstad 1645 blev han rådman i Karlstad Gift med Elisabeth Bengtsdotter — 1648 (Ålder 49)
Befallningsman November 29, 1650 (Ålder 51) Värmlands län, Sverige
1655 (Ålder 56) Väse, Karlstad, Värmlands län, Sverige
Öckna, Karlstad, Värmlands län, Sverige Öckna i Östra Fågelviks socken
Ökna i Östra Fågelvik sn Värmlands län, Sverige
Hovlanda i Väse sn Värmlands län, Sverige
Intressent i Brattfors bruk Brattfors, Filipstad, Värmlands län, Sverige
Hökebro hammare Värmlands län, Sverige
Anlade
Del av Arnön Värmlands län, Sverige
Glumshammaren i Väse Värmlands län, Sverige
Hökebro i Nyed Värmlands län, Sverige
Barsjötorp Värmlands län, Sverige
Död 1674 (Ålder 75)
ref:
http://www.brattnet.com/webtrees/individual.php?pid=I579&ged=Brattree
---------------------------
Joen Larsson, född omkring 1599, död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. Befallningsman.
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende. 1645 blev han rådman i Karlstad och 1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. Han ägde en rad gårdar i detta landskap, bl.a. Ökna i Östra Fågelvik sn där han även bodde innan han å tjänstens vägnar 1656 flyttade till Hovlanda i Väse sn. I Karlstad hade han egen gård. Han var intressent i Brattfors bruk och anlade Hökebro hammare. Han ägde även en ansenlig del av Arnön med tillhörande fiskevatten. Hans andra hustru Elisabeth Bengtsdotter från Faxstad på Arnön gick 1672 genom Vänerns is och drunknade.
Joen Larsson var en betrodd och känd man på sin tid, även utanför Värmland, och hade samlat på sig en avsevärd förmögenhet. Till det sistnämnda bidrog inte minst hans gifte med den på gods rika Anna Bratt som tillhörde en gammal frälsesätt. Barnen i hans första gifte med denna Anna Bratt (se nästföljande ana) upptog namnet Ekman (Eckman), vilket namn nämndes första gången på 1640-talet. Barnen i det andra giftet upptog namnet Carlgren. Uppgifterna för hans död är något osäkra. Han skall ännu levat åtminstone 30/1 1674, då han "låg i sotesäng" på sin gård Hovlanda i Väse sn och bör rimligen ha avlidit i februari månad. Åtskiliga betydelsefulla medlemmar av släkten Ekmans mest bekanta gren har varit bosatta i Göteborg och där bidragit stort till stadens ekonomi.
Historikern och Värmlansprästen Erik Fernow skriver om honom 1773:
"Han var en rik fogde. Han bygde hyttor och hamrar och hade ändå hade förläning af kronan. Hans barn kallade sig Ekman och hafva blifvit en vidlyftig slägt. Han bytte 1673 syssla med sin son, som förut varit landsskrifvare."
Hembygdsforskaren, före detta LRF-orföranden och ledamoten i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Sven Tågmark skriver:
"Befallningsmannen Joen Larsson var, näst landshövdingen, Värmlands mäktigaste person. Han var en av medlemmarna i Glumserudssläkten som var en av mellansveriges förmögnaste på grund av sin handel med smide ur sjömalm från inte minst Östra Fågelvik. Det är troligt att familjen hållit på med detta sedan tiden kring digerdöden 1350. Joen var samtidigt en av länets största industrimän. Han hade anlagt och ägde Glumshammaren i Väse och Hökebro i Nyed samt genom övertagande av skattefordringar köpt en hammare i Brattfors. Dessutom hade han som förläning fått andel i Sunnemohyttan. Vid Karl XI:s räfst med frälset berördes han inte utan fick behålla sin frälserätt, vilket är talande för hans ställning hos regeringen.
I sin ställning som befallningsman var han också länets högste chef för de vargeringsstyrkor, hemvärnet, som trädde i tjänst då länet var hotat. Han var detta under den så kallade Hannibalsfejden mot Norge på 1640-talet. Namnet efter den danske ståthållaren i Norge, Hannbal Sehested, avsatt 1651. Förutom gård i Glumserud ägde han Barsjötorp, Ökna, Hovlanda och ett hus i Karlstad, där han var borgmästare i fem år på äldre dagar.
Han dog 1680 (ska vara 1674) i hög ålder och efterträddes av sin son Lars Jonsson som dock inte fick faderns ställning, utan var främste skatteindrivare. Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag."
Prästen Petrus Magni Gyllenius var under en period lärare för fem av Joen Larssons barn och skriver i sin dagbok i januari 1648:
”Den 30 fick iagh liberam quadram, och en godh lägenheet medh maat och dricka hoos wällaktat Jon Larsson i Öckne, för trenne hanss söner, som iagh begynte informera, nemligh Laurentium, Petrus et Danielem Jonæ, och iagh kom uthi hanss gårdh i Carlstadh til att gästa.”
I juli samma år skriver han:
"Den 22 gick iagh till Öckne i Foglewijk, och tå war iagh aldeless sinnader att reesa ifrån Carlstadh, och til then konglige Academien i Åbo, detta iagh för min nutricio berättadhe. Tå begiärade han, att iagh skulle också tagha medh migh til Finland hanss son, Larurentius Jonæ, thet iagh honom loffvade.” Anno 1647, den 3 februarij, begynte iagh informera Danielem Jonæ, wällaktat Jon Larssonss söner i Öckne i Foglewijk, til samma åhr den 2 aug., tå iagh bortreste…."
[NFB, SBL, SvA no 2 1998, Sigvard Boström]
Gift med
Anna Persdotter Bratt af Höglunda, född omkring 1600, död 28/3 1647 i Väse sn, Värmlands län. [GE]
ref: http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm
befallningsmannen i Västersysslet (Fernow, Beskrivning över Värmland.)
Befallningsman
"Joen Larsson (1599-1674) var kronofogde i länet och enligt samtida källor ”öfver alla fougdar berömdh för ricktighet”. Joen och Anna gifte sig omkring 1628 och fick tillsammans nio barn, 5 döttrar och 4 söner. Sönerna tog sig namnet Ekman 1666, sannolikt efter familjens fiskeläge Ekudden på Arnön i Vänern. "
ref: http://ekmanfamily.se/ver2/ursprung.php
Häradsskrivare 28 Juli, 1633 (Ålder 34) Värmlands län, Sverige
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende.
Rådman 1645 (Ålder 46) Karlstad, Värmlands län, Sverige
Karlstad 1645 blev han rådman i Karlstad Gift med Elisabeth Bengtsdotter — 1648 (Ålder 49)
Befallningsman November 29, 1650 (Ålder 51) Värmlands län, Sverige
1655 (Ålder 56) Väse, Karlstad, Värmlands län, Sverige
Öckna, Karlstad, Värmlands län, Sverige Öckna i Östra Fågelviks socken
Ökna i Östra Fågelvik sn Värmlands län, Sverige
Hovlanda i Väse sn Värmlands län, Sverige
Intressent i Brattfors bruk Brattfors, Filipstad, Värmlands län, Sverige
Hökebro hammare Värmlands län, Sverige
Anlade
Del av Arnön Värmlands län, Sverige
Glumshammaren i Väse Värmlands län, Sverige
Hökebro i Nyed Värmlands län, Sverige
Barsjötorp Värmlands län, Sverige
Död 1674 (Ålder 75)
ref:
http://www.brattnet.com/webtrees/individual.php?pid=I579&ged=Brattree
---------------------------
Joen Larsson, född omkring 1599, död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. Befallningsman.
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende. 1645 blev han rådman i Karlstad och 1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. Han ägde en rad gårdar i detta landskap, bl.a. Ökna i Östra Fågelvik sn där han även bodde innan han å tjänstens vägnar 1656 flyttade till Hovlanda i Väse sn. I Karlstad hade han egen gård. Han var intressent i Brattfors bruk och anlade Hökebro hammare. Han ägde även en ansenlig del av Arnön med tillhörande fiskevatten. Hans andra hustru Elisabeth Bengtsdotter från Faxstad på Arnön gick 1672 genom Vänerns is och drunknade.
Joen Larsson var en betrodd och känd man på sin tid, även utanför Värmland, och hade samlat på sig en avsevärd förmögenhet. Till det sistnämnda bidrog inte minst hans gifte med den på gods rika Anna Bratt som tillhörde en gammal frälsesätt. Barnen i hans första gifte med denna Anna Bratt (se nästföljande ana) upptog namnet Ekman (Eckman), vilket namn nämndes första gången på 1640-talet. Barnen i det andra giftet upptog namnet Carlgren. Uppgifterna för hans död är något osäkra. Han skall ännu levat åtminstone 30/1 1674, då han "låg i sotesäng" på sin gård Hovlanda i Väse sn och bör rimligen ha avlidit i februari månad. Åtskiliga betydelsefulla medlemmar av släkten Ekmans mest bekanta gren har varit bosatta i Göteborg och där bidragit stort till stadens ekonomi.
Historikern och Värmlansprästen Erik Fernow skriver om honom 1773:
"Han var en rik fogde. Han bygde hyttor och hamrar och hade ändå hade förläning af kronan. Hans barn kallade sig Ekman och hafva blifvit en vidlyftig slägt. Han bytte 1673 syssla med sin son, som förut varit landsskrifvare."
Hembygdsforskaren, före detta LRF-orföranden och ledamoten i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Sven Tågmark skriver:
"Befallningsmannen Joen Larsson var, näst landshövdingen, Värmlands mäktigaste person. Han var en av medlemmarna i Glumserudssläkten som var en av mellansveriges förmögnaste på grund av sin handel med smide ur sjömalm från inte minst Östra Fågelvik. Det är troligt att familjen hållit på med detta sedan tiden kring digerdöden 1350. Joen var samtidigt en av länets största industrimän. Han hade anlagt och ägde Glumshammaren i Väse och Hökebro i Nyed samt genom övertagande av skattefordringar köpt en hammare i Brattfors. Dessutom hade han som förläning fått andel i Sunnemohyttan. Vid Karl XI:s räfst med frälset berördes han inte utan fick behålla sin frälserätt, vilket är talande för hans ställning hos regeringen.
I sin ställning som befallningsman var han också länets högste chef för de vargeringsstyrkor, hemvärnet, som trädde i tjänst då länet var hotat. Han var detta under den så kallade Hannibalsfejden mot Norge på 1640-talet. Namnet efter den danske ståthållaren i Norge, Hannbal Sehested, avsatt 1651. Förutom gård i Glumserud ägde han Barsjötorp, Ökna, Hovlanda och ett hus i Karlstad, där han var borgmästare i fem år på äldre dagar.
Han dog 1680 (ska vara 1674) i hög ålder och efterträddes av sin son Lars Jonsson som dock inte fick faderns ställning, utan var främste skatteindrivare. Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag."
Prästen Petrus Magni Gyllenius var under en period lärare för fem av Joen Larssons barn och skriver i sin dagbok i januari 1648:
”Den 30 fick iagh liberam quadram, och en godh lägenheet medh maat och dricka hoos wällaktat Jon Larsson i Öckne, för trenne hanss söner, som iagh begynte informera, nemligh Laurentium, Petrus et Danielem Jonæ, och iagh kom uthi hanss gårdh i Carlstadh til att gästa.”
I juli samma år skriver han:
"Den 22 gick iagh till Öckne i Foglewijk, och tå war iagh aldeless sinnader att reesa ifrån Carlstadh, och til then konglige Academien i Åbo, detta iagh för min nutricio berättadhe. Tå begiärade han, att iagh skulle också tagha medh migh til Finland hanss son, Larurentius Jonæ, thet iagh honom loffvade.” Anno 1647, den 3 februarij, begynte iagh informera Danielem Jonæ, wällaktat Jon Larssonss söner i Öckne i Foglewijk, til samma åhr den 2 aug., tå iagh bortreste…."
[NFB, SBL, SvA no 2 1998, Sigvard Boström]
Gift med
Anna Persdotter Bratt af Höglunda, född omkring 1600, död 28/3 1647 i Väse sn, Värmlands län. [GE]
ref: http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm
befallningsmannen i Västersysslet (Fernow, Beskrivning över Värmland.)
About Joen Larsson (svenska)
Befallningsman
"Joen Larsson (1599-1674) var kronofogde i länet och enligt samtida källor ”öfver alla fougdar berömdh för ricktighet”. Joen och Anna gifte sig omkring 1628 och fick tillsammans nio barn, 5 döttrar och 4 söner. Sönerna tog sig namnet Ekman 1666, sannolikt efter familjens fiskeläge Ekudden på Arnön i Vänern. "
ref: http://ekmanfamily.se/ver2/ursprung.php
Häradsskrivare
28 Juli, 1633 (Ålder 34)
Värmlands län, Sverige
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende.
Rådman
1645 (Ålder 46)
Karlstad, Värmlands län, Sverige
1645 blev han rådman i Karlstad
Gift med Elisabeth Bengtsdotter —
1648 (Ålder 49)
Befallningsman
November 29, 1650 (Ålder 51)
Värmlands län, Sverige
1655 (Ålder 56)
Väse, Karlstad, Värmlands län, Sverige
Öckna, Karlstad, Värmlands län, Sverige
Öckna i Östra Fågelviks socken
Ökna i Östra Fågelvik sn
Värmlands län, Sverige
Hovlanda i Väse sn
Värmlands län, Sverige
Intressent i Brattfors bruk
Brattfors, Filipstad, Värmlands län, Sverige
Hökebro hammare
Värmlands län, Sverige
Anlade
Del av Arnön
Värmlands län, Sverige
Glumshammaren i Väse
Värmlands län, Sverige
Hökebro i Nyed
Värmlands län, Sverige
Barsjötorp
Värmlands län, Sverige
Död 1674 (Ålder 75)
ref:
http://www.brattnet.com/webtrees/individual.php?pid=I579&ged=Brattree
---------------------------
Joen Larsson, född omkring 1599, död troligen i februari 1674 i Väse sn, Värmlands län. Befallningsman.
Joen Larsson blev 1633 häradsskrivare i Östersysslet, som då var Louis de Geers arrende. 1645 blev han rådman i Karlstad och 1650 kronans befallningsman i Västersysslets fögderi i Värmland. Han ägde en rad gårdar i detta landskap, bl.a. Ökna i Östra Fågelvik sn där han även bodde innan han å tjänstens vägnar 1656 flyttade till Hovlanda i Väse sn. I Karlstad hade han egen gård. Han var intressent i Brattfors bruk och anlade Hökebro hammare. Han ägde även en ansenlig del av Arnön med tillhörande fiskevatten. Hans andra hustru Elisabeth Bengtsdotter från Faxstad på Arnön gick 1672 genom Vänerns is och drunknade.
Joen Larsson var en betrodd och känd man på sin tid, även utanför Värmland, och hade samlat på sig en avsevärd förmögenhet. Till det sistnämnda bidrog inte minst hans gifte med den på gods rika Anna Bratt som tillhörde en gammal frälsesätt. Barnen i hans första gifte med denna Anna Bratt (se nästföljande ana) upptog namnet Ekman (Eckman), vilket namn nämndes första gången på 1640-talet. Barnen i det andra giftet upptog namnet Carlgren. Uppgifterna för hans död är något osäkra. Han skall ännu levat åtminstone 30/1 1674, då han "låg i sotesäng" på sin gård Hovlanda i Väse sn och bör rimligen ha avlidit i februari månad. Åtskiliga betydelsefulla medlemmar av släkten Ekmans mest bekanta gren har varit bosatta i Göteborg och där bidragit stort till stadens ekonomi.
Historikern och Värmlansprästen Erik Fernow skriver om honom 1773:
"Han var en rik fogde. Han bygde hyttor och hamrar och hade ändå hade förläning af kronan. Hans barn kallade sig Ekman och hafva blifvit en vidlyftig slägt. Han bytte 1673 syssla med sin son, som förut varit landsskrifvare."
Hembygdsforskaren, före detta LRF-orföranden och ledamoten i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Sven Tågmark skriver:
"Befallningsmannen Joen Larsson var, näst landshövdingen, Värmlands mäktigaste person. Han var en av medlemmarna i Glumserudssläkten som var en av mellansveriges förmögnaste på grund av sin handel med smide ur sjömalm från inte minst Östra Fågelvik. Det är troligt att familjen hållit på med detta sedan tiden kring digerdöden 1350. Joen var samtidigt en av länets största industrimän. Han hade anlagt och ägde Glumshammaren i Väse och Hökebro i Nyed samt genom övertagande av skattefordringar köpt en hammare i Brattfors. Dessutom hade han som förläning fått andel i Sunnemohyttan. Vid Karl XI:s räfst med frälset berördes han inte utan fick behålla sin frälserätt, vilket är talande för hans ställning hos regeringen.
I sin ställning som befallningsman var han också länets högste chef för de vargeringsstyrkor, hemvärnet, som trädde i tjänst då länet var hotat. Han var detta under den så kallade Hannibalsfejden mot Norge på 1640-talet. Namnet efter den danske ståthållaren i Norge, Hannbal Sehested, avsatt 1651. Förutom gård i Glumserud ägde han Barsjötorp, Ökna, Hovlanda och ett hus i Karlstad, där han var borgmästare i fem år på äldre dagar.
Han dog 1680 (ska vara 1674) i hög ålder och efterträddes av sin son Lars Jonsson som dock inte fick faderns ställning, utan var främste skatteindrivare. Joen Larsson överlät Brattfors till en av sina mågar, Anders Andersson Bånge. Denne var borgare det vill säga köpman, först i Karlstad, innan han på grund av en rad processer kom till Filipstad där han dock först blev nekad burskap. Anders Anderssons ättlingar kallade sig Bratt, en mycket bemärkt släkt som i stort antal lever i än i denna dag."
Prästen Petrus Magni Gyllenius var under en period lärare för fem av Joen Larssons barn och skriver i sin dagbok i januari 1648:
”Den 30 fick iagh liberam quadram, och en godh lägenheet medh maat och dricka hoos wällaktat Jon Larsson i Öckne, för trenne hanss söner, som iagh begynte informera, nemligh Laurentium, Petrus et Danielem Jonæ, och iagh kom uthi hanss gårdh i Carlstadh til att gästa.”
I juli samma år skriver han:
"Den 22 gick iagh till Öckne i Foglewijk, och tå war iagh aldeless sinnader att reesa ifrån Carlstadh, och til then konglige Academien i Åbo, detta iagh för min nutricio berättadhe. Tå begiärade han, att iagh skulle också tagha medh migh til Finland hanss son, Larurentius Jonæ, thet iagh honom loffvade.” Anno 1647, den 3 februarij, begynte iagh informera Danielem Jonæ, wällaktat Jon Larssonss söner i Öckne i Foglewijk, til samma åhr den 2 aug., tå iagh bortreste…."
[NFB, SBL, SvA no 2 1998, Sigvard Boström]
Gift med
Anna Persdotter Bratt af Höglunda, född omkring 1600, död 28/3 1647 i Väse sn, Värmlands län. [GE]
ref: http://web.comhem.se/patriksgenealogi/anfarfar.htm
befallningsmannen i Västersysslet (Fernow, Beskrivning över Värmland.)
Blombacka Bruk
Hökebrohammar
Ungefär 2 km söderut från Lindfors Bruk och efter samma vattendrag, Lindforsälven och längre ned Borserudsälven, ligger en gammal bruksplats, Hökebrohammar. Rester av hammarslagg visar platsen för tidigare verksamhet. År 1640 söker och erhåller kronans befallningsman, kronofogden Joen Larsson f omkr år 1600 privilegium på uppförandet av en hammare vid Borserudsbron i Nyeds socken. Byggnad med hammare blev färdig nästa år och kallades Hökebrohammar. Joen Larsson, vars barn i första giftet med Anna Bratt, dotter till Per Bratt till Höglunda, togo tillnamnet Ekman, blevo stamfäder till den stora och bekanta Wärmlands- och Göteborgssläkten Ekman, som betytt så mycket inom svenskt näringsliv. Den första hammarsmedjans saga blev kort, då byggnaden nedbrann redan år 1654. Smedjan tyckes ha återuppbyggts omedelbart och var i gång till omkring år 1758, då driften nedlades. Enligt gamla uppgifter nedlades smidet på grund av koncentration av bruksrörelsen vid Brattfors.och Lindfors, vilket tyder på att Hökebro rätt tidigt kom i Brattars ägo. En dotter till Joen Larsson och Anna Bratt; Ingrid, blev gift med återuppbyggaren av Brattfors, Anders Andersson Bånge-Bratt. En vacker gravsten över Anders Bratt och Ingrid Joensdotter Ekman finnes vid Brattfors kyrka. Anders Bratt dog 1677 och hans fru Ingrid omkring 1690.
Möjligen kan detta vara samma ställe http://www.bygdegardarna.se/fagerasen/files/2012/03/109_17-Tasshammars-kvarn.pdf
Se Även:
v01/visasamlingfil.php?id=2399&aid=9" >http://www.wermlandsbilder.se/Arkiv01/visasamlingfil.php?id=2399&aid=9
v01/album/nyed/F1_Hokebro.pdf" >http://www.wermlandsbilder.se/Arkiv01/album/nyed/F1_Hokebro.pdf