Anders Joensson^1,2 1629–1705

Personanteckningar

Anders Jonssons bomärke liknade en brittisk pundsymbol med tre tvärstreck, i stället för två, som lutade åt höger. Hans hustru Karin Jöransdr finns bland de anklagade under trolldomsrannsakningarna 16752. Sex barn vittnade, varav fem att de sett henne steka korv i Blåkulla. Anders brorsöner Erik och Elias,

pigan Karin i Näs och Mats i Salberg menade sig ha blivit ditförda av hustru Karin. Erik hade fått en rock av henne som vid närmare påseende inte var annat än ”skarn”. En piga Anna som förut varit piga hos Anders Jonsson, över 50 år gammal, född i Näske tillhörde också de anklagade3. Femton barn vittnade på henne och hon skulle ha fört sex barn dit. Flera barn hade sett henne stå vid spisen och koka.

Anders Jonssons syster Märit testamenterade sin egendom till honom enligt db 1678 vt §8.

1693 fick han fastebrev på 8 seland jord i Lidböle varav han ärvt 4 och inlöst 4 av svågrarna Erik Göransson i Själand och Erik Johansson i Vännersta4. Enligt db 1677 vt §23 skall det ha funnits ytterligare en svåger Michel Pärsson på Mjällom 3:1, som kanske är bortglömd i denna uppräkning.

Tre av döttrarna gifte sig i Nordingrå, med Nils Larsson i Kåsta, Hans Nilsson i Kåsta samt båtsmannen Joen Nilsson Falk. En son Per fick oäkta barn med konan Märit Hansdr i Järnsta enl db 1683 vt §3. När hon krävde underhåll till barnet blev hon ”med hugg och slag överfallen”.

Nämnden beslöt att utse gode män som skulle fastställa underhållet, och det skulle sedan levereras till tolvmännen ”på det tillfälle icke dem givas må med otidighet varandra överfalla”. Per förekommer i mantalslängden för första gången 1689 som borgare i Gävle, bör ha fiskat i Nordingrå eftersom han uppträder som vittne vid rannsakningen av ett förlist skeppsvrak på Lossmeklubben 1711, men kallades Skedmakare, dvs. tillverkade vävskedar. Han dog cirka 1715 och vid bouppteckningen följande år5 fanns förutom änkan endast en son Anders som kallade sig Nordin med många ättlingar i Gävle.