Lars Eriksson^1,2 1621–1696

Personanteckningar

Lars Eriksson ålades 1665 att ersätta Märit Erichsdotter ibidem och hennes systrar för deras jord ibidem som han köpt såväl ”Capitalet som Intresset (=räntan) och bördsrätten” (db 1665 vt §13). Lars verkar ha följt nämndens beslut omgående eftersom han på hösttinget samma år fick fastebrev från Erich och Nils Christophersson samt (deras) fastrar Märit och Karin Ersdotter. Bomärket liknade ett X med två horisontella streck, ett strax ovanför, det andra genom de båda nedre skänklarna.

På hösttinget 1654 lovade han tillsammans med grannarna Hans Zachrisson och Nils Olofsson betala Anders Persson i Norrtälje för hans båt 6 dlr kmt. Lars och hans bror Erich Ersson (på Gavik 3) hade enl db 1655 ht blivit bestulna på en hugg- och en täljyxa av Jöran Olofsson i Gåsnäs som denne gömt på Långnäsudden.

Samma år hade Lars kommit hem och upptäckt Olof Ingelssons i Norrtälje säck med kålrötter och trodde han stulit kålrötterna. Han upplystes om att kålen var skänkt av grannarna i Näs till ”skepzbehof”, men följande år kallade han åter Olof för kåltjuv. Ryktet om att Olof skulle ha stulit kålrötter återgavs 1662 av Anders Persson i Gåsnäs som påstod att Lars Ersson var hans sagesman. Olof kunde på hösttinget 1662 uppvisa en attest skriven av Lars, ”därutinnan han betygade för sig och sin hustru icke annat än ära och godt med Olof weta”, men Lars bötfälldes ändå till 40 mk treskiftes.

Båtsman Jöns Olsson i Vännersta hade av sin huvudbonde Lars Ersson i Näs tagit 110 dlr kmt ”för högningh till 22 dlr” vilka 22 dlr Jöns tvingades återbetala (db 1676 vt §17). Enligt Nora 1680 ht hade Lars sålt 3 3/10 seland jord i Gavik jämte bördsrätten till sin salig broders (Olof Erssons) änka hustru Brita. Det är bara två söner kända, Olof som övertog fadershemmanet och Erik som köpte Järesta 5:1 1678.