Levnadsbana (Karta)
Född | 1611 Mjällom 1:1, Mjällom, Nordingrå, Västernorrlands län |
Bonde (≈17–≈68) | från 1628 till 1679 Mjällom 1:1, Mjällom, Nordingrå, Västernorrlands län |
Nämndeman (≈32–≈48) | från 1643 till 1659 Nordingrå, Västernorrlands län |
Död (≈81) | 1692-04-03 Mjällom, Nordingrå, Västernorrlands län |
Personanteckningar
Erik ärvde hustru Gertrud Nilsdr i Häggvik enligt vt 1642. En annan arvinge var Per Andersson
på Folkja 1. Han utsågs till nämndeman 1651 men satt i nämnden från 1643-59. På hösttinget 1645 stämde Erik Olofsson Öns byamän som han menade ”will tränga oppå sigh 2 1/3 sädeslandh jord i Skatmoor öhn" som byn står skriven för i jordeboken. Erich Nilsson, Nils Jöransson och Lars Olofsson i Ön ville dock ”blifua widh det som nu ståår” eftersom Mjällomsbyn hade tagit skogen Öns by förr hade brukat ”och skattat så Nolomsmannen -90 Säl: och Öhs Mannen - 40 sel:”1.
Till vårtinget 1656 kom han drucken till rätten och bötfälldes. Enligt Torsåker db 1655 vt §5, 6 fick han 3 seland jord i pant av Per Larsson i Österaspby (antyder att släktskap kan ha funnits). Samtidigt bjöd han första gången upp 4 seland i Nyland på Nordingråtinget som han fått i pant av Johan Olofsson. 1676 hade samma jord uppbjudits tre gånger och rätten beslöt då att jorden skulle tillstakas Erik Olofsson om inte Johan innan nästkommande påsk löst ut panten, ”dock att hemmanet därigenom icke söndras eller rivas”.2 Olof Nilsson i Rävsön stämde 1659 Erik för tillvitande som härrörde från en fest hos Johan Ersson i Valmsta.
Enligt Lars Hanssons i Orsta vittnesmål skall Olof Nilsson ha slagit Erik ”och lopp strax uth, menandes honom ute med sigh, och då Oloff war uthe kallade Erich Oloff en Giändtubbare och hoorkarl”. Erik menade sig ”mycket drucken waritt och kallar sina ordh tillbaka, wettandes intet annat med honom än det ährligitt och godt ähr”. Eftersom Olof var nämndeman fick Erik böta 6 mk treskiftes.
1663 stämdes Erich Olofsson i Nohlom, Johan Johansson i Omne, Johan Mårtensson i Salberg och Johan Eliesson i Salsåker av befallningsman Knut Ingelsson eftersom de samma sommar sålt en skuta till honom, samt ”en dehl Skutetygh medh förordh att samma skutetygh eij war mehra än halfnött”. Knut menade att t.ex. ankartåget var ”aldeles odugligitt” vilket gjort att han under resan till Stockholm hade mist ankaret. Erik ”med sine Participanter” menade att de köpt båten av borgmästaren Olof Abrahamsson i Härnösand med samma förord, och de begärde ”Dilation” att söka Borgmästaren ”som är theras man” vilket befallningsmannen godkände.3
1666 bjöd han första gången upp Anders Perssons halva hemman i Gåsnäs som Anders pantsatt för 24 rdlr och 100 dlr kmt.4 Detta hemman kom så småningom Eriks äldste son Olof Ersson att överta. Erik köpte även 9 seland 4 mkl jord (Mjällom 8:1) av Olof Johansson i Mjällom,5 men den jorden inlöstes senare av Sjul Olofsson i Bölesta. På hösttinget 1669 hade Erik skuffat Nils Persson i Häggvik inför rätten och var dessutom drucken, ”ett stoort oliuudh gjorde med lijderlige ordh, huarföre bleff han, till det lindrigaste för Skofninghen efter 13 af Eedzöhres B: - 9 mk saachfält, lööper 12 mk treskiftes.” Erik dömdes på vårtinget 1684 att böta 3 mk smt eftersom att han ”i ett Giestebodz lag kallat Erich Danielsson i Öden (Ön!) tiuf av begynnelsen och tiuf till ewigh tijdh”.
1 Enligt 1655 års jordebok mm. skattade Mjällomsborna totalt för 87 3/4 seland och Önsborna för
42 1/2 seland.
2 db 1676 vt §15
3 db 1663 ht §9
4 db 1666 vt §7
5 db 1668 ht §8 m.fl.